Hoppa till sidans innehåll

Frågor & Svar


Får man göra om ett missat prov?
Den som helt eller delvis underkänts i prov har rätt att avlägga nytt prov. 

Omprov av helt underkänt prov eller på grund av fusk eller uppenbart undermålig vapenhantering avbrutet prov, får inte göras samma dag. Om endast ett av momenten Avståndsbedömning, Lerduveskjutning eller Skjutning mot markmål i hagelgevärsprovet underkänts, får enligt provledarens bestämmande högst två omprov av det underkända momentet göras samma dag. Vid omprov ska provledaren se till att viss tid förflyter mellan varje försök. Motsvarande gäller om momentet Precisionsskjutning i Praktiskt grundprov/kulgevär underkänts.


Spelar det någon roll i vilken ordning man gör proven?
Provtagaren måste genomföra det teoretiska provet med godkänt resultat innan Hagelgevärsprovet eller Grundprov/kulgevär får genomföras. Momenten Speciell hagelgevärshantering under Säker hagelgevärshantering - och Speciell kulgevärshantering under Säker kulgevärshantering - som ingår i Hagelgevärsprovet respektive i Grundprov/kulgevär måste dock avläggas med godkänt resultat innan sådan prov får fortsättas.

När provtagaren genomfört teoretiskt prov samt Grundprov/kulgevär med godkänt resultat får Praktikst Högviltprov/kulgevär genomföras.
Ett prov skall genomgås med samtliga moment under samma dag. Vid extrema väderleksförhållanden eller motsvarande får dock provledare besluta att något moment får genomföras senare. Vad gäller omprov av underkänt moment får högst två göras per dag.


Hur länge gäller en godkänd jägarexamen?
Godkända prov gäller tills vidare, vilket alltså innebär att den som avlagt godkänt prov inte behöver förnya provet efter viss antal år.


Måste man ta jägarexamen för att jaga?
Jägarexamen är en utbildning där man får inblick i jakt, djur och natur. Jägarexamen ska från och med den 1 januari 1985 avläggas av den som vill ha tillstånd att inneha jaktvapen. Utbildningen innefattar en teoretisk del samt en rad olika praktiska delar. För att få använda och inneha vapen för jaktändamål krävs att man har tagit jägarexamen. En komplett jägarexamen består av ett teoretiskt prov och tre praktiska prov, hagelgevärsprov, grundprov kulgevär och högviltprov kulgevär. En godkänd, komplett jägarexamen ger behörighet att använda och söka vapenlicens för hagelgevär och kulgevär som är godkända för jaktändamål. Vill man bara jaga med till exempel hagelgevär så räcker det att göra det teoretiska provet och hagelgevärsprovet.


Finns det någon åldersgräns för att ta jägarexamen?
Det finns ingen åldersgräns för att få avlägga jägarexamensproven. Det är viktigt att provtagaren är väl förberedd inför proven. Den teoretiska delen är omfattande och kräver en hel del läsning och förberedelser. 

Den praktiska delen kräver att provtagaren är väl förberedd och har övat skytte och vapenhantering. För ungdomar är det också viktigt att provtagaren har fysiska förutsättningar att klara av skytte och hantering av vapen.


Kan man komplettera en halvklar jägarexamen?
Ja vad gäller de praktiska proven. Nej vad gäller det teoretiska provet. Om man sedan tidigare har grundprovet och vill uppgradera sin examen till högvilt måste man göra om hela det teoretiska provet då det sedan maj 2005 endast finns ett teoretiskt prov

 

Uppsiktsjakt
Den som har fyllt 15 år får låna vapen under förutsättning att utlånaren själv är med när vapnet används - så kallad uppsiktsutlåning. Utlånaren ska hela tiden övervaka låntagarens användning av vapnet. Detta innebär i princip att låntagaren befinner sig inom "armlängds avstånd" från utlånaren. Krav på godkänd jägarexamen föreligger inte men det är givetvis bra om låntagaren har erforderliga kunskaper om jakt och skytte.

Låntagare som är under 18 år behöver inte betala viltvårdsavgift (statligt jaktkort).

VapenlicensPolisenLogo
Den som har fyllt 18 år och har godkänd jägarexamen kan ansöka om vapenlicens för jaktändamål och köpa egna jaktvapen. Man kan även låna ett vapen för sjä
lvständig användning om man har egen vapenlicens för samma vapentyp (utfärdad för

jaktändamål). Har man jägarexamen och ska låna ett jaktvapen, men saknar egen vapenlicens, ska man ansöka om ett så kallat "lånetillstånd" hos polisen. Lånar man ett vapen skall det upprättas en lånehandling mellan utlånare och låntagare.

 

Vilka vapen får man köpa?
Provets omfattning och innehåll är beroende av den typ av gevär för vilken tillståndet söks. Dessa typer är:

- Alla hagelgevär, oavsett kaliber, antal pipor, pipornas placering, funktionssätt, laddningskapacitet, jaktligt användningsområdet, etc. -samt kombinationsvapen med en eller flera hagelpipor. 

- Alla kulgevär avsedda för patroner i klasserna 2, 3 och 4, oavsett kaliber, antal pipor, pipornas placering, funktionssätt, laddningskapacitet, jaktligt användningsområde etc. Samt kombinationsvapen med en eller flera kulpipor av kaliber/kalibrar, avsedda för patroner i klasserna 2, 3 och 4. 

Till denna vapentyp räknas även luftgevär tillåtna för jakt.
- Alla kulgevär avsedda för patroner i klass 1 - oavsett kaliber, antal pipor, pipornas placering, funktionssätt laddningskapacitet, jaktligt användningsområde etc. - samt kombinationsvapen med en eller flera kulpipor av kaliber/kalibrar, avsedda för patroner i klass 1. 

Statliga jaktkortet
För att bedriva jakt krävs ett jaktkort samt erlagd jaktvårdsavgift. Jaktvårdsavgiften, f.n. 300 SEK per år, betalas till Naturvårdsverket. www.naturvardsverket.se Jaktkortet och bevis på att det är betalat måste vara med när du är ute och jagar. Behöver du intyg på att jaktkortet är betalt eller examensbevis kan du beställa detta från Jaktregistret. Jaktkortet gäller från 1 juli till 30 juni och måste förnyas varje år. 

Naturvårdsverket skickar ut inbetalningskort inför varje nytt jaktår till dem som betalat viltvårdsavgiften de senaste åren. Jaktkortet ska kunna visas upp på uppmaning för till exempel polisen.

 

Svenska Jägareförbundet
Jägareförbundets bildades vid ett möte i Stockholm redan i april 1830. Under andra hälften av 1800-talet uppstod ett flertal jaktsällskap i landets olika delar.

År 1855 föreslogs en sammanslagning av de självständiga jaktsällskapen till en organisation, men tiden var inte mogen för en riksomfattande organisation och det skulle dröja ännu många år innan Svenska Jägareförbundet blev den riksorganisation den är i dag. Riksdagen antog 1938 en ny jaktlag som innebar ett stort steg framåt. Lagen innehöll bestämmelser om en mer hänsynsfull jakt och gav utökade möjligheter till praktisk viltvård. För Jägareförbundets del innebar riksdagsbeslutet att organisationen anförtroddes ledningen av jakten och viltvården. Förbundet fick det så kallade "allmänna uppdraget". Ett uppdrag som senare förnyats genom flera riksdagsbeslut och som gäller än idag. 

Under de drygt sex årtionden som därefter passerat har Jägareförbundet genomgått stora förändringar. Under alla år har dock länsjaktvårdsföreningarna varit självständiga även om de sedan 1960-talet samverkat på olika sätt. Idag samlar Jägareförbundet omkring 200 000 medlemmar i nio samverkansområden fördeade på 23 länsjaktsvårdsföreningar och 377 jaktvårdskretsar. 
Förbundet har ett omfattande samarbete med viltforskningen inom och utom landet.

Uppdaterad: 08 JUN 2016 02:07
Skribent: Fredrik Johansson

Postadress:
Åby SK - Skyttesport
Box 78
60102 Norrköping

Kontakt:
Tel: [saknas] Information
E-post: This is a mailto link

Se all info